BOXHOLMS BORGMÄSTAROST: Vår Borgmästarost är lagrad och mustig. En vardagsost med pondus, lika njutbar på frukostfrallan som till vickningen. Lagrad 6-8 månader. Fetthalt 35%.

BOXHOLMS ÅRGÅNGSOST: Vår Årgångsost har fått sin exklusiva smak genom omsorgsfull lagring i minst ett år. En ost för riktiga ostälskare. Lagrad 12-16 månader. Fetthalt 35%.

Läs mer om Krogpersonal | utbildning av krogpersonal

Hygienkursen vänder sig till alla som jobbar inom restaurang och storkök. En mycket värdefull grundutbildning för dig och dina kunder. Dig som hanterar oförpackade livsmedel i restaurang, butik, storhushåll, café och tillverkande industri. Dig som är verksamhets- eller kvalitetsansvarig. Dig som vill få förnyade kunskaper inom livsmedelshygien.

NBA har både lärarledd och interaktiv utbildning i Livsmedelshygien

Tester från mässans pressreleraser.
“Mat har blivit en livsstilsfråga. Genom att välja ekologiskt, närproducerat, slow-food eller etniskt stärks människans identitet. GastroNord 2008 presenterar en fortsättning på succéutställningen Framtidens Restaurang från 2006 och denna gång är temat varumärkesmat.”

“Under vecka 17 i april 2008 samlas branschen för storkök, hotell, fast food, catering, restaurang, bageri och konditori när mässorna GastroNord, Vinordic och Nordic Bakery genomförs för första gången samtidigt på Stockholmsmässan.”

“Ett seminarium kring smak, mörhet och matlagningsteknik. Vad vill kockarna uppnå när de steker svensk biff beträffande sensorisk kvalitet, utseende, smak och konsistens? Hur mycket ånga behöver tillföras och ska köttet färgsättas före eller efter tillagning? Vilken är den optimala metoden att steka svensk ryggbiff?”

Potatis var en av de få grödor som klarade av det karga klimatet. Till Europa kom potatisen först under 1600-talet, när spanjorerna med sina conquistadorer tog med sig den näringsrika knölen hit. I början uppskattades den enbart för sina vackra blommor tills man insåg att knölarna var både goda och nyttiga. Det var i denna veva som den började klassas som medicinalväxt.

De bästa cabernetvinerna produceras framförallt i Bordeaux distriktet, Napa Valley i Kalifornien, Coonawarra i södra australien men det görs även högkvalitativa viner i andra delar av Kalifornien, Italien, Chile, Sydafrika och även vissa platser i Spanien. Cabernet sauvignon är inte främst känd för sin slösande frukt, utan snarare för sin förmåga att uttrycka en viss årgångs speciella karaktär, vinmakarens intentioner- vinifiering och lagring och växtplatsens speciella karaktär. Viner gjorda av Cabernet sauvignon brukar i regel vara mycket kraftfulla. De är djupa i färgen, friska, smakrika och ofta sträva.

Rött vin får sin färg av druvskalen. Fruktköttet och musten är däremot färglösa. Musten måste därför jäsa tillsammans med skalen, som även innehåller många smak- och garvsyreämnen. Skalen måste lakas ur i musten, dvs “macereras”, men koldioxiden ställer till vissa problem. Under jäsningen bildas denna gas som i form av flera miljarder små små gasbubblor för med sig druvskal och annat upp till ytan där de bildar en skalmassa, chapeau på franska. Denna skalmassa måste blandas med musten på något sätt. Traditionellt så pressar vingårdens arbetslag ner skalmassan några gånger om dagen i musten med speciella stavar, eller pigeage på franska.

Färgen på vinet är det första vi bedömmer av vinerna. Liksom med vinets doft har vi olika uppfattningar om vad färg egentligen är. Det som för någon är rött kan för någon annan vara mer åt rosa eller lila - allt bygger på våra egna referenser och vad vi tidigare varit med om. Färgskalan kan vara positivt eller negativt laddade för den enskilde bedömmaren. Detta kan sedan spegla av sig i vinet. Det påminner lite om när man målade med vattenfärger och lät det röda fina vattnet få blandas med en annan färg – det framstod direkt som ett smutsigt vatten.

Det gäller därför att inte vara för snabb i bedömningen. Jag ska försöka väga in lite fakta och tips som vägledning. Men glöm inte att färgen kan bero på så många olika faktorer: främst druvan, klimatet, åldern och eventuellt även fatlagringen. Djup och ton. Vad som först ska utrönas är färgens djup, efter färgtonen – vilket färgspektra vinet har sedan om vinet är klart och har fin lyster. Av färgdjupet kan man utläsa mycket - en ljus färg indikerar en relativ lätthet vad gäller kropp och extrakt i motsats till en riktigt djup och mörk färg som anger hög extrakt, tannin, frukt och antagligen en högre alkoholhalt. Allt detta går faktiskt att granska - utan att ens lyfta vinglaset! Se ner i glaset ovanifrån, ta även upp och vinkla glaset 45 % iakttag det bredaste området.